Älgsjö ligger där berget möter sjön och fjärden tar vid bortom skogen. Det är en av 52 byar i Nordingrå socken – mitt i hjärtat av Höga Kusten. Man brukar säga att socknen består av 52 byar, 52 sjöar och 52 berg.
I byn finns tre bostadshus. I det äldre – ett rött timmerhus med vita knutar, byggt vid sekelskiftet 1900, bor Madeleine, den femtonde generationen på platsen. Femtio meter bort, i föräldrahemmet från 1944, bor hennes föräldrar Per-Olof och Marianne. I det tredje huset, som länge stod tomt, bor sedan ett år tillbaka Mari.
“Jag är den 15:e generationen på gården”
– Madeleine
Mari köpte huset bakom Madeleine för ett år sedan. Det var ett dödsbo som hade stått tomt en tid. Listan på saker att göra var lång: tak, fasadmålning och dörrar – men mest akut var nya fönster. Fönstren i plast var så dåliga att en mejsel gick rakt igenom dem. Några gick inte att stänga. De andra vågade hon inte öppna. Så hon skickade förfrågan till tre olika företag.
Mari köpte huset bakom Madeleine för ett år sedan.
“Mockfjärds var snabbast. De andra svarade flera veckor senare och var ändå dyrare.”
– Mari
De nya treglasfönstren med fast spröjs. Aluminiumbeklädda utvändigt, underhållsfria framöver.
När Mari hade bokat säljbesöket ringde hon Madeleine. "Det kostar ju ingenting att få en offert", sa hon. "Vill du vara med?"
Madeleine hade tänkt på fönsterbyte i tio år. Hon hade tätat och kittat, satt lister, sett krukväxterna dö av kallras under vintrarna. Sett temperaturen sjunka tre, fyra grader över en natt. "Ja, men absolut", sa hon. Och så lade hon till: "Säg att de kan titta in till mina föräldrar också."
Madeleine framför sina nya fönster. Femtonde generationen på släktgården, första som inte vaknar till 15 grader i köket på vintermorgnar.
“Var det 20 grader när jag gick och la mig, så kunde det vara 15 grader när jag vaknade.”
– Madeleine
Per-Olof och Marianne hade inte alls funderat på fönsterbyte tidigare. Deras fönster, från renoveringen 1976, var inte trasiga. "Det var bra fönster", säger Per-Olof, som har kittat om spröjs så många gånger att han tappat räkningen. "Men efter 50 år är det dags, så är det nog ändå."
Per-Olof, ägare av gården tillsammans med sin fru Marianne. Det är hennes föräldrahem som de övertog 1976 när de flyttade från Stockholm.
En söndagseftermiddag i januari kom Mockfjärds säljare Darijo till Älgsjö. Mari, Madeleine och hennes föräldrar Per-Olof och Marianne satte sig runt köksbordet tillsammans med honom. Tre hushåll, tre offerter, en eftermiddag.
"Han var väldigt kunnig", säger Mari. "Svarade på alla dumma och bra frågor man hade", säger Madeleine. "Det har varit väldigt smidigt faktiskt", säger Per-Olof.
Darijo i samtal med Madeleine.
Bytet skedde i vecka 16, efter påsk. Vädret var som beställt – solsken, fem grader och ingen blåst. Mockfjärds hade estimerat att det skulle ta en vecka. Det tog två dagar.
Montörerna, "jättefina killar", enligt Per-Olof, städade efter sig så grundligt att Mari konstaterar: "Det var inte alls stökigt."
Mockfjärds montör i arbete på ett av husen. "Två dagar. Med en rasande fart", säger Per-Olof.
I sommar målar Mari om sitt hus utvändigt. Tak och pardörr står på listan därefter; pardörren tänker hon byta själv. Madeleines gavelvägg får samtidigt ny Falu Rödfärg.
Siffrorna talar sitt tydliga språk: elräkningen har redan blivit billigare för Per-Olof och Marianne. "Störst skillnad har det blivit i köket", säger han. "Det var det kallaste rummet förut. Nu är det ungefär samma värme överallt."
Madeleine, som hade tänkt på fönsterbyte i tio år, sammanfattar våren med ett enkelt: "Jag är väldigt, väldigt nöjd. Jag är glad över att det blev av – att jag fick den här pushen av grannen. Det är jag tacksam för."
MARI
"Det blev så mycket ljusare. Och så mycket tystare."
MADELEINE
“När jag kommer ner på morgonen är det samma temperatur som när jag gick och la mig.”
PER-OLOF
"Det var det kallaste rummet förut. Nu är det ungefär samma värme överallt."